jag börjar med ett diss inlägg som inte ens är
värdigt att stå med allt bra som har hänt!
i helgen eller dom senaste veckorna har jag ju
egentligen mer eller mindre brytit ihop, med tanke
på hur mycket tid jag har över! vissa skulle väl
hissa de till tusen men om man som jag är ledig
all tid då dom flesta andra inte är ledig är de defenitivt
ingen hiss! jag blir ju socialt missfoster
jobbar natt-sover bort en dag-jobbar igen-sover bort en dag-
är ledig 3 dagar-jobbar en kväll-ledig... jag måste erkänna
att de knäcker mig! Jag är ensam hemma om dagen
jag är ensam och har fulla ansvaret på natten och i mitt
assistent jobb på kvällarna är jag ju på ett vis ensam också!
så jag skriker väl efter social tillvaro, inte kompisar men
ett fungerande jobb att va trött o komma hem o bara vara
en kväll med macke efter vi båda jobbat!
Då jag då fått erbjudande om dehär jobbet skulle jag ha ett möte
om allt idag.. jag drar mig upp efter att jobbat natt o dom ändrar
tiden till 11, så klär jag på mig och är på väg ut genom dörren så
ringer dom och ställer in mötet ! och dessutom kommer med
nya argument att jag måste prata med min nuvarande chef
först o lalala... MORR, jag behöver bara få de fixat! de knäcker
varenda ben i kroppen nu och macke får ta alla smällar
av desperata känsloutbrott som ger mig ännu mer dåligt samvete
är en vardag så mycket begärt?
trött på att umgås med mig själv rent utsagt, jobbet trivs jag ju på
egentligen men de funkar inte....damn de funkar inte :(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar